meddit

Verkligheten är att företagen inför varje forsknings- och utvecklingsprojekt frågar sig vilket land som erbjuder de bästa förutsättningarna vad gäller infrastruktur, kvalitet, acceptabla kostnader, tillgänglighet etc. och det är inte längre Sverige som kommer högst på listan.

Svenska medicinteknikbolag kan rädda jobben i Sverige men det krävs akuta åtgärder för att företag, med ett svenskt långsiktigt ägande, fortsatt ska kunna bedriva forskning och innovationsutveckling i nära samverkan med hälso- och sjukvården. Därmed kan fler jobb skapas samtidigt som vården för Sveriges patienter kan förbättras och fler liv räddas. Idag flyr svenska innovationsföretag vårt land. Förändrade attityder och tydligare regelverk krävs för att möjliggöra för företagen att utveckla nya teknologier och produkter i Sverige. Det krävs kraftsamlingar på nationell, regional och lokal nivå för att Sverige fortsatt ska vara i frontlinjen för utveckling av bra forskning, en säker och effektiv vård samtidigt som tillväxten kan säkras.

Debattartiklar flödar och rapporter publiceras om vikten av samverkan mellan akademin, sjukvården och företagen. Man är rörande överens. Det måste till en mer positiv attityd till entreprenörskap, ökat samarbete och större rörlighet mellan akademi, hälso- och sjukvård och företag för att stimulera nya innovationer och stärka Sveriges konkurrenskraft. Detta skrivs i rapport efter rapport. Medan allt diskuterande och rapporterande pågår så kommer kalldusch efter kalldusch.

Storföretagen byter ägare och efter ett tag så ökar risken för att de lämnar Sverige. De små och nya läkemedelsföretagen har mer och mer blivit ”kuvöser” åt stora internationella läkemedelsbolag och kommer sannolikt aldrig att ha resurser att bli ett nytt AstraZeneca eller ett nytt Pharmacia.

Vi menar att det krävs ett långsiktigt och uthålligt ägande i innovativa tillväxtbolag för att kunna säkra jobben i Sverige. Flera sådana bolag finns i Sverige bl.a. inom den medicintekniska sektorn (t.ex. Getinge, Electa, Bactiguard etc.).

En ytterligare satsning på mindre och medelstora bolag kan bli den stora innovativa tillväxtsektorn. Det är kanske dags att lämna över stafettpinnen från läkemedel till medicin teknik för att Sverige skall kunna bibehålla sin ställning inom medicinsk och teknisk forskning.

Vi har en stor möjlighet att relativt snabbt skapa nya jobb och nya etableringen i Sverige genom att förbättra möjligheterna till samverkan mellan akademin, hälso- och sjukvården och de medicintekniska företagen.

Men det krävs kraftsamling för att gå från ord till handling för att vända trenden från utflyttning till att se möjligheterna i Sverige. Innovationerna skapas inte på kontor på Stureplan – de utvecklas i nära samverkan mellan företag, forskare och vårdanställda på vårdgolvet.

Vi menar att det finns positiva regionala och lokala initiativ som kan tjäna som goda förebilder för hur sådant ”rumsrent” samarbete kan utvecklas. Karolinska Universitetssjukhuset har skapat ”Innovationsplatsen” – en helt ny plattform i Huddinge som bas för samverkan mellan vård, akademi och företag. Här kan framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården mötas utvecklingen av nya användbara innovativa metoder, processer och produkter.

Runt innovationsplatsen växer nu upp ett viktigt kluster av helt nya företagsetableringar. Flera av dessa planerar att förlägga och utöka produktion, forskning och utveckling i direkt anslutning till sjukhuset. Det är just detta kluster som är bakgrunden till att Bactiguard beslutat att stanna i Sverige och förlägga både forskning- och utvecklingsverksamhet och produktionsverksamhet här. Bara genom samverkan mellan Innovationsplatsen och Bactiguard skapas 100-talet nya jobb. Både angränsande kommuner och fastighetsbolag är aktiva i arbetet med markanvisningar och vidareutveckling av företagsklustret – en regional utveckling, som efterlysts under decennier.

Samarbetet mellan Karolinska universitetssjukhuset och Bactiguard är ett första led i att inom Södra Stockholm (Flemingsbergsområdet) skapa en nod för företagsutveckling med fokus på medicinteknik i nära samarbete med vård och akademi med syftet att stärka tillväxt såväl inom regionen som i Sverige.

För att stärka Sveriges konkurrenskraft krävs:

en mer positiv attityd till affärsidéer och risk i entreprenörskap för att väsentligt stärka Sveriges position och förbättra innovationsklimatet i vård och omsorg
ett starkt och långsiktigt ägande i företagen. Ett tydligt ansvarsfullt ägande är det som kan ge kontinuitet i verksamheterna i Sverige
ökat stöd till lokala och regionala initiativ till nya samverkansformer, tydligare regelsystem och stöd för upphandlingar särskilt s.k. innovationsupphandlingar
underlätta företagens villkor att kommersialisera produkter och tjänster genom att möjliggöra test och utvärdering i samverkan med akademi och vård i Sverige
ge universitetssjukhusen förutsättningar att vara katalysator i samspelet med akademi och företag för att öka samhällsnyttan av forskningsresultat, möta industrins behov och därmed stärka Sveriges konkurrenskraft
Christian Kinch, VD Bactiguard,

The lower jaw of the elderly woman was badly infected and needed to be removed. Considering the age of the patient, a “classical” microsurgical reconstructive surgery takes too long time and can be risky. Therefore a tailor-made implant is the best choice.

Normally it takes a few days to produce a custom implant, but with 3D printing technology it takes only a few hours.

This development is led by Research Institute BIOMED at Hasselt University, in collaboration with surgeons from the Netherlands, including the Orbis Centre in Sittard-Geleen, Xilloc Medical BV, Maastricht and Cam bioceramics BV in Leiden.

The 3D printer prints titanium powder layer by layer, while a computer controlled laser ensures that the correct particles are fused together. Using 3D printing technology, less materials are needed and the production time is much shorter than traditional manufacturing. The mandible was finally given a bioceramic coating compatible with the patient’s tissue by BioCeramics in Leiden. The artificial jaw weighs 107 grams, it is only 30 grams heavier than a natural jaw, but the patient can easily get used to it.

The operation was performed in June last year in the hospital in Sittard-Geleen. One day later the lady could start talking and swallowing.

“Computer technology is causing a revolution in medical industry”, said professor Jules Poukens from BIOMED. “A traditional surgery takes up to 20 hours, and the patient should definitely stay 2 to 4 weeks in the hospital. But this operation lasted four hours and the woman could go home after four days.”